1. BELIEF BIAS

Det syftar till människans tendens att utvärdera och acceptera slutsatser som sanna eftersom de är trovärdiga – inte för att de är baserade på sanna fakta.  

2. BANDWAGON EFFEKTEN

Bandwagon effekten kan kopplas tillbaka till människans tidiga utveckling då gruppen, lojalitet och överlevnad var det som var centralt. Vår vilja att göra som ”alla andra” har dock inget att göra med den faktiska effekt som åtgärden får. Den här typen av grupp tänk kan leda till att lösningar som är enklare för gemene man att förstå vinner över de mer komplexa lösningarna.

3. ANCHORING BIAS

När vi träffar en ny person skapar vi snabbt en bild av hur personen är. Den bilden har vi sedan väldigt svårt att ändra på, oavsett om vi vill det eller inte. Vi tenderar att gå tillbaka och tänja och vrida lite på bilden, snarare än att ändra den helt.

4. FRAMING EFFECT

Enligt psykologerna Daniel Kahneman och Amos Tverskys forskningsexperiment från 1981 så tenderar vi människor att fatta olika beslut beroende på om de alternativ som erbjuds presenteras med positiva eller negativa konnotationer. 

Experimentet gick ut på att en grupp försökspersoner fick sätta sig in i en fiktiv situation där USA förberedde sig för ett utbrott av en asiatisk sjukdom som riskerade att döda 600 amerikaner.

Halva gruppen fick välja mellan:


– Scenario A, där 200 av de 600 människorna kunde räddas, eller…


– Scenario B, som innebar 1/3 sannolikhet att samtliga 600 personer skulle räddas och 2/3 sannolikhet att inga kunde räddas.
72 procent av deltagarna valde scenario A.

Den andra halvan av gruppen fick välja mellan:


– Scenario C, där 400 personer skulle dö, eller…


– Scenario D, som innebar 1/3 sannolikhet att ingen skulle dö och 2/3 sannolikhet att samtliga skulle dö.
78 procent av deltagarna valde scenario D.

I själva verket är det ingen skillnad mellan Scenario A och C, samt Scenario B och D. Den enda skillnaden är hur de presenteras. När scenarion hänvisade till antalet räddade liv föredrog deltagarna de säkra alternativen (A/C), men när de presenterades som antalet dödsfall föredrogs det mer osäkra scenario (D/B).

5. AVALIABILITY HEURISTIC

De scenarion som vi enkelt kan minnas och föreställa oss känns också mer viktiga och sannolika, till skillnad från de scenarion som vi inte kan föreställa oss eller ta direkt ur minnet.

6. NEGLECT PROBABILITY

När vi är rädda, stressade och pressade så kan vår förmåga att värdera sannolikheten i olika utfall försämras. Vi tenderar att tänka mer på de negativa konsekvenserna som kanske kan hända, snarare än att fokusera på det mest trovärdiga scenariot.

7. NEGATIVITY BIAS

Vår överlevnadsinstinkt, som sitter djupt rotad inom oss sedan evigheter tillbaka. Det säger åt oss att fokusera på det dåliga och negativa för att ha större chans att upptäcka faror i tid. På så vis har vi möjlighet att fly och överleva.

8. INFORMATION BIAS

Ju mer information vi har om ett ämne desto bättre beslut kan vi fatta? Nja, riktigt så är det inte. Mer information leder i sig inte till bättre beslut. För mycket information kan göra oss förvirrade och handlingsförlamade.

9. DUNNING-KRUGER-EFFEKTEN

En person som är inkompetent inom ett område är också oförmögen att förstå att han/hon det. Det leder till att personen överskattar sin kompetens i högre grad än andra mer kompetenta personer.

10. CONFIRMATION BIAS

För att känna att vi har koll på läget och världen omkring oss så söker vi gärna information som bekräftar våra redan existerande fördomar och föreställningar. Vad leder det till? Det påverkar hur vi tar in, tolkar och agerar på ny information.